Tankar kring fullmäktige 15/3 och barnperspektivet!

Anna Tenje pratade varmt om barnperspektivet när vi debatterade omkring den motion som handlade om barnomsorg på de tider som föräldrarna behöver i Växjö kommuns fullmäktige. Det låter vällovligt, men med tanke på den moderata nuvarande politiken så undrar man var någonstans man tänkt på barnen.

Vi vet personer som har varit arbetslösa och där försäkringskassan tvingat dom att söka jobb långt från hemorten. Där den andra personen har ett fast jobb och man har barn ihop. Vari ligger barnperspektivet när man tvingar den ena föräldern att flytta/veckopendla mot sin vilja? Hur ska man då vara aktiv som förälder? Hur ska man då lösa problem som kan uppstå om förskolan t.ex. bara har öppet på dagtid och man som ofrivillig ensamstående behöver ha barnpassning på obekväma arbetstider. Vad är det för barnperspektiv moderaterna använder när man tvingar ut folk i Fas 3 jobb med slavliknande kontrakt där man inte kan ta ledigt hur man vill t.ex. för vård av barn och har en ytterst blygsam ersättning. Vad är det för barnperspektiv när föräldrar blir utförsäkrade, inte bara att de är sjuka utan de tvingas även gå till socialen. Där blir man tvungen att sälja hus, bil och annat innan man får någon ersättning.
Vad är det för barnperspektiv, när barn är hemma och är ”sjuka” på friluftsdagar därför det ”bara” kostar 50 spänn eller man behöver ha en cykel med sig. När barnen skäms över att vara så fattiga, vad är det för barnperspektiv?

Barnfattigdomen ökar dramatiskt i Sverige och om man överhuvudtaget bryr sig om barnen så ska man nog radikalt ändra sin inställning till de grupper i samhället som har det svårt. Att ha en arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring värd namnet kopplat till en aktiv rehab, studier och arbetsmarknadsåtgärder är inte bara bra för den det berör utan även dennes familj och barn. Detta är även åtgärder som är direkt lönsamma för samhället i smått och i stort. Ett mer jämlikt samhälle är lönsamt för alla grupper i samhället, fattig som rik. Vi vill ha ett samhälle där det fria valet verkligen är fritt.

Därför har vi bl.a. motionerat i Växjö kommun om fria busskort till alla barn och ungdomar. Detta för att man verkligen ska kunna välja vilken skola du vill gå i och vilken aktivitet du vill deltaga i på fritiden, inte plånboken. Vi har också motionerat om barnomsorg på de tider föräldrarna så behöver. Detta för att man som medborgare själv ska kunna avgöra var, när och hur man jobbar, inte politikerna. Vi införde också, innan 2006, att man som gammal själv fick avgöra vilken av kommunen godkända utförare som skulle komma hem och hjälpa dig. Moderaterna talar vackert om valfrihet, men med anledning av ovanstående undrar vi, vad ska man ha valfrihet till om du inte har friheten att kunna välja? Är valfriheten bara till för några få?