Höj inte skatten för de med lägst inkomst kan man läsa på Moderaternas valaffischer. Jag tycker det är snudd på oetiskt att gå ut med ett sådant budskap när man vet att det är just det som man gjort under mandatperioden. Arbetslösa och sjukskrivna är grupper med lägst inkomst som fått det mycket sämre. Man har försämrat i villkoren, sänkt ersättningsnivåer samt satt gränser på hur lång tid man kan vara sjuk. Många av dessa personer har inte bara fått kämpa för att bli friska och få ett arbete utan även fått kämpa mot inhumana regler och blivit ifrågasatta. En hel del har även fått gå från en försäkring till socialbidrag med allt negativt som det för med sig. Och eftersom man har lägst inkomst så får man även med alliansens retorik även betala mer i skatt än de lyckligt lottade som får vara friska och ha ett arbete att gå till.
I alliansens Sverige så får man, om man nu lyckats vara frisk och ha ett arbete, när man går i pension betala mer i skatt. Ett argument som man åberopat är att det kostar att jobba. Men varken sjuka, arbetslösa eller pensionärer har 100% i ersättning utan långt under det. En av anledningarna till lägre ersättningsnivåer var från början just det argumentet men nu får man ”avdraget” två gånger.
Socialdemokraterna har under hela resans gång varit emot en differentierad skatt. Vi kommer på sikt att jämställa inkomsterna med början med straffskatten för pensionärer. Denna skatt har helt medvetet införts men nu inför valet har alliansen lovat att delvis sänka skatterna. Jag vet inte vad man ska kalla det, att först se till att införa en orättvisa för att lagom inför valet köra fram en återställare på sin egen politik! Valet den 19/9 är viktigare än vad många tror. Fyra år till med en högerpolitik innebär slutet för ett rättvist och solidariskt samhälle och ett fullbordat systemskifte till ett 2/3 dels samhälle. Det innebär att 1/3 har det sämre och 2/3 har det bättre på deras bekostnad.
Detta samhälle vill jag inte ha, med motsättningar och ökade klyftor, därför röstar jag rött i valet.
Kjell Olsson
onsdag 1 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar