Den borgerliga regeringen är på väg att lyckas med sitt
långsiktiga mål! Med ringa granskning från media har de fritt spelrum att
genomföra systemskifte i Sverige. Jämför systemskiftet i Sverige med Margaret
Thatchers regim i England på 1980-talet. Jag ska summariskt försöka beskriva
hur systemskiftet går till.
De borgerliga partierna, med moderaterna i spetsen, hade i
årtionden ett stort problem: Svenska folket gillar ”den svenska modellen” där
vi solidariskt tar ansvar för varandras behov av utbildning och sjukvård.
Nya moderater
För några år sedan kläckte en grupp tänkare (som finns bakom
moderaterna) en idé. – Vi kallar oss för ”Nya moderater”, vi slutar att tala om
skattesänkningar och använder socialdemokratisk retorik om allas rätt till jobb
och välfärd. Systemskiftet ska genomföras i flera steg.
Systemskifte, Steg 1
Allt gick vägen, moderaterna vann valet och kunde under
parollen, ”det måste löna sig att arbeta” starta steg 1 i systemskiftet - den
kraftigaste skattesänkningen i modern tid. Skatten har sänkts med minst 100
miljarder. Det är faktiskt mer än tidigare moderatledare vågat drömma om. Medan
sjuka, arbetslösa och pensionärer inte får del av skattesänkningarna så kan
höginkomsttagare räkna in tusentals kronor per år.
Systemskifte, Steg 2
Genom steg 2 i strategin för systemskiftet försämrades sjuk-
och arbetslöshetsförsäkringen. Eftersom att alla skulle erbjudas arbete så
kunde man motivera människor att lämna a-kassan och acceptera lägre ersättningar
från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. På köpet fick regeringen en försvagad
fackföreningsrörelse, a-kasseavgiften blev ju så hög att många inte kunde
prioritera medlemsavgiften till facket.
En halv miljon människor har spärrats ut ur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen
genom den borgerliga regeringens politik. De som är kvar har fått lägre
ersättning. Följden blir att många sjuka och arbetslösa måste sälja hus och
hem, göra slut på slanten man har på banken för att därefter hänvisas till att
leva på socialbidrag.
Systemskifte, Steg 3
Regeringen överför kostnader från staten till kommuner och
landsting. Här finns många exempel bland annat kan nämnas kostnader för
socialbidrag när personer utförsäkras från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen,
statsbidragsminskningen vid den nya gymnasiereformen men kanske fram för allt
de enorma kostnaderna för infrastrukturen.
Regeringen kräver att kommuner och landsting är med och
betalar för att man överhuvudtaget ska komma ifråga för
infrastrukturinvesteringar. Detta gör att utrymmet för skola, vård och omsorg
på sikt minskar.
Systemskifte, steg 4
Regeringen har valt att inte indexuppräkna statsbidragen.
Kommuner och landsting runt om i Sverige tvingas planera för, och genomföra
stora besparingar.
Genom att försvaga de offentliga finanserna kan man motivera
att samhället endast ska erbjuda en basnivå i välfärden. Utöver detta kan de
som vill (och har råd) köpa till extratjänster för den sänkta inkomstskatten.
Vi ser nu steg 4 i den borgerliga regeringens långsiktiga
strategi, att undergräva den gemensamma sektorns ekonomi – för att på så sätt
skapa efterfrågan på försäkringslösningar, kommersialisering av
välfärdstjänster och gräddfiler i hälso- och sjukvården.
Jag undrar om det var detta som Svenska folket ville ha när
man röstade fram en borgerlig regering. Om inte, så måste vi tillsammans gå
samman och stå upp för välfärden! Vi måste börja tala om Solidaritet igen!
Anna Fransson,
landstingsråd (S)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar